Så sant, så sant
Hörde idag något mycket klokt på radion. De pratade om när man har gjort något som man har ångest över eller mår dåligt för. Händer ju ibland att man dyker in i saker som inte var riktigt genomtänkt o smart o sedan ångrar man ihjäl sig o önskar att saker vore ogjorda. Funderar hit o dit o halvt ihjäl sig. Herr Ågren sitter på axeln o pickar järnet.... DÅ ska man tänka att hur skulle jag resonera om det var min bästa vän som gjort samma sak? Då blir saken i ett annat läge, eller hur? För visst är man lite hård mot sig själv ibland och hakar upp sig på världsliga saker o saker som inte betyder något, egentligen... Kan man lära sig av sina misstag och även förlåta sig själv och inte ha så höga krav på sig själv tror jag att man skulle må rätt bra. För egentligen är det ganska stora misstag som ska göras innan världen tippar över o mänskligheten går under. O alla glömmer ju (som tur är) gamla synder o går vidare. Så nu är det dax att skaka av sig sin egen ångest över stort o smått o börja leva här och nu utan att bry sig så mycket om vad andra kanske tänker. Tänk på dig själv som din bästa vän o ge dej själv en kram och uppmuntrande ord istället för magont och ångestattacker (o vi har ju en tendens t att hela tiden dyka in i nya saker som för en att må skit ibland...).
Vill bara förtydliga att det här gäller ju naturligtvis INTE mig!! Jag är helt perfekt o felfri o har ALDRIG gjort något jag ångrar eller haft ångest för! Någonsin! Aldrig! Så det så! Så det så! Så det så! Så det så! Så det så! Så det så!!!!!!!!!!! Punkt! Eller.....inte...
Vill bara förtydliga att det här gäller ju naturligtvis INTE mig!! Jag är helt perfekt o felfri o har ALDRIG gjort något jag ångrar eller haft ångest för! Någonsin! Aldrig! Så det så! Så det så! Så det så! Så det så! Så det så! Så det så!!!!!!!!!!! Punkt! Eller.....inte...