Cattas liv och tankar

Nästa torsdag bär det iväg till Vemdalen med ett gäng snygga brudar! After ski, slalom, party och en massa mys misstänker jag att det blir. Hoppas verkligen på lite sol och vackert väder också, känner mej en aning svältfödd på frisk luft och dagsljus. En Weekend med tjejerna i fjällen går inte av för hackor! Men i år lämnar jag och Jannice in handsken redan på lördag.. För då måste vi ju hem o gratulera en sjusärdeles fin jänta som fyller jämnt!

 

Nu i helgen ska det smidas planer, ätas gott, sittas på Vättaberget och låtsas vara liftkunnig och dessutom har jag av rätt säkra källor hört att det även vankas något litetlitetlitet glas vin också! Vilken himla tur jag har jag! Skoterklubben har även en familjedag på lördag med kolbullar och trevlig samvaro så är vädret rätt, barnen glada och mamman på humör så kan det hända det bär iväg dit också en sväng.. Kanske.

 

Inte för att jag någonsin testat eller kommer att göra, men begäret är ett faktum.

 

Lät mej inledas i fördärvet, med helt öppna ögon. Så farligt kunde det väl ändå inte vara. Var dock inte helt övertygad om att jag skulle kunna hantera det. Det gick det inte heller. Så nu är jag fast. Totalt och oåterkalleligt. Familjen står gråtandes bredvid mej och ber om en liten gnutta uppmärksamhet. På jobbet längtar jag hem för att få lite abstinens stillad. Funderar på semester, tjänstledighet eller varför inte de sista stackars föräldradagarna! Blundar jag ser jag de små rackarna falla i en jämn ström men de envisas med att ha litelitelite gele kvar o sen börjar det om igen. O igen. O igen. O igen. Borde sluta, innan det går för långt.

 

Men vem är jag att svika mitt livs uppgift.

 

Nu jävlar ska de få, godissatarna från helvetet!!!

 

Idag har jag varit i stan på utbildning, en sån där fantastisk utbildning som man önskar skulle vara varje vecka! O är man i stan på utbildning så måste man ju givet passa på att gå på restaurang. För även om den lokala krogen har förträfflig mat så är det ju trevligt att prova ett annat kök...

 

Så jag o tre fina kollegor begav oss hungriga och glada i hågen till en liten lunchrestaurang i krokarna. Beställde in en lockande rätt och satt o surrade o hade allmänt trevligt. Kände plötsligt att jag hade något skumt i munnen.. Tuggade och tuggade och tänkte att det var då en väldans seg kycklingbit det här.. Till slut gav jag upp och pillade försynt ut "kycklingbiten" ur munnen.. Det var ingen kyckligbit.

 

Det. Var. Ett. Begagnat. Plåster.

 

Äckelfaktor: Skyhög

Smidighet att smyga ut i köket utan att upplysa sällskapet: Skyhög

Förmåga att få kocken nära till tårar: Skyhög

Bestörtning då jag sedan berättade för sällskapet: Skyhög

Sannolikhet att jag äter där igen: Skeptisk. Mycket skeptisk.

 

Men kocken hade åtminstone vett att skämmas ordentligt, be om ursäkt en miljon gånger och ge mej ny mat (utan plåster den här gången) och pengarna tillbaka.

 

 

PS Jag hudflängde inte kocken o drog honom inte i pungkulorna i snön utanför heller - storsint av mej va? Shit happens liksom.. Behövde bara visa plåstret på tallriken så höll han på att svimma.. Kanske straff nog. O jag vet faktiskt inte vem som tyckte det var värst egentligen. Ska låta det vara osagt.

Som kikar in varje dag trots att det råder total bloggtorka här..

 

Återkommer så snart det dyker upp lite inspiration. O plötsligt händer det..

 

 

och gick iväg på Zumban!! Måste ju passa på nu då de startat upp hemma på byn! O det är ju verkligen HUR kul som helst men riktigt svettigt! Längtar tills nästa gång!

 

Ikväll sa det Klick! (igen..) Fast jag sagt att vi inte ska åka utomrikes på ett tag så är det som om kroppen inte har ro om jag inte får klicka bara lite, lite... Nu blir det:

 

 

 

O den här gången packar vi in hela familjen och far! Berättade för Lisa att nu då hon är stortjej ska hon också få följa med o åka flygplan. Då ställde hon sej bredvid mej framför spegeln o sa:

 

- Men mamma, titta!  du ser väl att jag inte är någon stortjej!

 

Lät nog lite läskigt att flyga...

 

Snart har halva januari passerat och de två senaste dagarna har vi ju faktiskt fått lite vinterkyla också. Lite typiskt med kallknäpp precis den helgen backen skulle öppna... Men så kan det vara. Årets slalompremiär får vackert vänta..

 

Igår hade vi kärt middagsfrämmande. Toktrevligt och som vanligt blev det ett parti kortspel. Vem som vann är faktiskt inte viktigt utan det är ju huvudsaken att vi hade trevligt.... O det hade vi!!

 

Nu går vi in i vecka tre och det är himla skönt att planerna till midsommar redan är på g... (Börjar känna mej som allra käraste syster...) Lite trist att vi inte har någon utlandsvistelse att se fram emot, speciellt då halva bekantsskapskretsen ska ut o åka eller nyligen varit iväg. Vill oxå!!! Men vem vet, rätt vare är så säger det Klick!

 

Skulle med lätthet kunna vara hemma sisådär fyra veckor till men det är bara att gilla läget och ställa väckarklockan tills imorgon bitti.. Kl 06. Piiip. Men vet att bara man kommer ur sängen så kommer det att svischa till så är det fredag igen..

 

Haft en skön ledighet med besök på Himlabadet, bio med stora barn, middag på Kina, skridskoåkning, längdåkning, snögubbar, snöänglar, film, mys i soffan, trevligt främmande, hälsat på vänner, varit på biblioteket, läst böcker och fått sömn, massor av sömn..

 

Så nu är det bara att jobba på o börja ladda inför Vemdalen vecka sex med ett gäng härliga brudar!

 

 

Firade nyår tillsammans med finaste vänner

några av de absolut bästa som jag känner!

Åtta vuxna och alla våra nio ungdomar/barn var me

fantastiskt roligt bara dé!!

 

Maten var ljuvlig och proppandes proppmätta blev vi alla

o självklart gluttade vi på tv-n och ser då betjänten nästan falla..

Raketer skickade vi sedan vid tolvslaget iväg till himmelen opp

och skålade för fortsatt vänskap, kärlek och hopp

 

Tackar alla för en mysig kväll med många skratt

kände mej lyckligt lottad då jag kom hem på årets första natt

Önskar nu er alla ett fortsatt gott nytt år

och att det här året många fina stunder får!!