Det här med att vara eller inte..
Motivation.. Vart tog du vägen!? Var sjukt taggad i höstas o både tränade och försökte äta klokt och förståndigt. Men nånstans mellan alla julbord och nyårskarameller tappade jag bort den, motivationen. Drabbades istället av en djup trötthet och en innerlig önskan om att endast få sitta i soffhörnet, läsa böcker och äta praliner. Mysa!
O efter åååååååååååår av ett evigt kämpande för viktminskning och en bättre hälsa så vet jag att det är så här. Motivation kommer och motivation går. Nu har den gått. Men jag hyser en stark tro att den kommer att komma tillbaka, förr eller senare. Så jag kämpar på, lite mindre energiskt men ändå lite, liiite. Intalar mig själv att allt är bättre än inget och att jag duger som jag är... Har ju kommit en liten bit på vägen men än är det långt kvar. Precis nu känns det oöverkomligt långt, men jag hoppas att jag i sinom tid tar mig till en station efter vägen. Så får min alldeles egna slutstation vänta till jag får rätt biljett. Motivation.
