Monsterunge
Världens sötaste lilla Lisa genomgår vissa kvällar en total förvandling! Från en gurglande, leende, mysig liten bebis till en ålande, arg o skrikande monsterunge! Känner mig totalt inkompetent, deprimerad, frustrerad och maktlös! Ungefär som tidernas sämsta mamma som inte orkar med detta skrik.. TACK gode gud att Martin kan få henne att somna sött o att han har ett betydligt större tålamod än mej! Det handlar nu inte om timmar av skrik utan snarare minuter men jag tycker verkligen att det är så himla jobbigt!! Då hon väl sedan somnat sover hon gott hela natten och man kan inte förstå vad det var som var så väldigt jobbigt o otäckt. Kan verkligen ana lite, lite av kolikbarnens föräldras känsla av uppgivenhet och frustration. O då har jag en bebis som bara skriker pyttelite förhållande till kolikbarnen.. men någon klok har sagt att man får de barn man klarar av o så är det kanske.. I vilket fall så är det ändå världens goaste o finaste lilla monsterunge och jag älskar henne så det gör ont i hela kroppen!!
