Examen imorgon..
Dikt som jag skrev då jag gick ut nian här i Liden...
Nu börjar den allra sista tiden
på skolan här i lilla, lilla Liden
Tänk vad de nio långa åren gått fort
o att man ej multiplikationstabellen glömt bort
För här har både dumma o smarta fått gå
stackars fröken innan hon fått alla att förstå
varför inte ett gånger ett är två, när två gånger två är fyra
och varför man nödvändigtvis ska kunna anatomin på en myra
Lärarna var lite dumma tyckte nog vi
skällde för att man på förstakluddarn fått pli
nej, det kunde ingen av oss förstå
varför man inte de mindre fick slå
Men med åren förstod vi vitsen med det hela,
vi slutade slå och började med pojkarna kela
i den allra första början sprang de kvickt ifrån oss
men nu på slutet har även de kommit loss
Tänk vad olika minnen man har
och snart är det, det enda som är kvar
Nio långa år har nu snabbt passerat
o det märks endast på det vi kasserat
Till veckan står vi i kyrkan med återhållen gråt
och ger rektorn en kram som är alldeles våt
konstigt att den sista examen ska vara så svår
när den har varit det enda vi sett fram emot i nio långa, långa år....
Jösses vad jag kommer gråta imorgon! Som vanligt! Tycker det är så fantastiskt fint med skolavslutning!
Meeeeeen mamma!!!!! Kommer de stora att säga o skämmas över sin lipsill till mor.. Men de börjar vänja sig..
Ska bunkra med näsdukar.. O kan skylla på att Lisa råkat stoppa fingrarna i mina ögon.. JA, så gör jag!
Nu börjar den allra sista tiden
på skolan här i lilla, lilla Liden
Tänk vad de nio långa åren gått fort
o att man ej multiplikationstabellen glömt bort
För här har både dumma o smarta fått gå
stackars fröken innan hon fått alla att förstå
varför inte ett gånger ett är två, när två gånger två är fyra
och varför man nödvändigtvis ska kunna anatomin på en myra
Lärarna var lite dumma tyckte nog vi
skällde för att man på förstakluddarn fått pli
nej, det kunde ingen av oss förstå
varför man inte de mindre fick slå
Men med åren förstod vi vitsen med det hela,
vi slutade slå och började med pojkarna kela
i den allra första början sprang de kvickt ifrån oss
men nu på slutet har även de kommit loss
Tänk vad olika minnen man har
och snart är det, det enda som är kvar
Nio långa år har nu snabbt passerat
o det märks endast på det vi kasserat
Till veckan står vi i kyrkan med återhållen gråt
och ger rektorn en kram som är alldeles våt
konstigt att den sista examen ska vara så svår
när den har varit det enda vi sett fram emot i nio långa, långa år....
Jösses vad jag kommer gråta imorgon! Som vanligt! Tycker det är så fantastiskt fint med skolavslutning!
Meeeeeen mamma!!!!! Kommer de stora att säga o skämmas över sin lipsill till mor.. Men de börjar vänja sig..
Ska bunkra med näsdukar.. O kan skylla på att Lisa råkat stoppa fingrarna i mina ögon.. JA, så gör jag!