Här och nu
Sitter jag på mitt jobb så skulle man kunna säga att jag sitter mitt i livet..
För på ena sidan av Hälsocentralen har vi förskola och skola, fyllda av levande busiga härliga barn och ungdomar och på andra sidan kyrkogården, fylld med... ja, mindre levande kan man nog säga.
Men skulle kunna påstå att de flesta på ena sidan passerar på ett eller annat sätt min arbetsplats på väg till den andra sidan huset, kyrkogården... En del har mer bråttom än andra och en del tar god tid på sig. En del lämnar oss med buller och bång och andra smyger försiktigt över på andra sidan. Vi är olika, på många sätt.
Olika men ändå lika. För det enda vi vet då vi föds är att vi en dag ska dö. En dag, på något sätt. Och hur vi då väljer att leva våra liv är väldigt indivduellt och vi har alla olika värderingar. Olika stunder i livet. Det som är viktigt för mig kan vara en total oväsentlighet för dig. Men någonstans tror jag att vi alla vill lämna spår. Som en väldigt god vän, en älskad syster eller bror, dotter eller son. En oersättlig mamma eller pappa eller som en helt fantastisk käresta. Hur vi väljer att leva vårt liv är upp till varje person. Men jag vet att det är synnerligen dumt att kasta bort sina dagar på människor som tar energi eller som får dej att må dåligt.. O det är också helt korkat att göra saker som du egentligen helt tar avstånd ifrån...
Jag tycker faktiskt att varje dag ska få kännas som ett äventyr. Ett litet eller stort. Jag vill känna att jag har ett jobb som får mej att må bra. Vänner som jag kan lita på och som gör mej gott, där jag kan skratta men också få gråta. En familj som alltid finns där, med kärlek och respekt. En trygg vardag som jag kan få längta till då livet snurrar på alldeles för fort. För det är det livet handlar om.
Att leva här och nu.
För den där promenaden genom livet, från ena sidan av min arbetsplats, till den andra, den mindre levande... Den går rasande fort. Alldeles för fort.